Matematik för barn: mattelekar och vardagsmatte hemma

Du behöver inga läromedel för att träna matte med ditt barn. En kortlek, två tärningar, ett kvitto och klockan på väggen räcker långt, om du vet vad du ska fråga efter. Här är mattelekar och vardagsövningar sorterade efter situation och ålder, från förskoleklass till åk 6, med vad varje lek tränar och hur du gör den svårare.

Så använder du listan

Varje avsnitt har övningar på tre nivåer: förskoleklass, åk 1-3 och åk 4-6. Nivåerna är ungefärliga. Börja gärna en nivå under den du tror passar. Svarar barnet direkt och tycker att det är lätt, gå upp ett steg. Det är bättre att börja för lätt och öka än att börja för svårt och tappa lusten.

Gör det kort. Fem minuter i affären eller vid middagsbordet ger mer än en timme en gång i månaden.

Situation	Förskoleklass	Åk 1-3	Åk 4-6
I affären	räkna varor, fler och färre	uppskatta summan, räkna växel	jämförpris, rabatt i procent
I köket	dela lika, räkna deciliter	dubbla och halvera recept	recept med bråk och decimaltal
I bilen	räkna vidare från ett tal	siffror på skyltar, tänk på ett tal	tid, sträcka och fart
Med klockan	hela timmar	halvtimme, kvart, hur länge till	tidsskillnad över timgränsen
Med tärningar	se antalet direkt	tiotal och ental, nedräkning	multiplikation, sannolikhet
Med kortleken	högst kort vinner	tiopar, plus-krig	gånger-krig, bråk-krig

Matte i affären

Förskoleklass: räkna och jämföra

Låt barnet plocka fyra äpplen och två päron och räkna hur många frukter det blev. Fråga vilken påse som har flest. Vid kassan kan barnet räkna varorna på bandet. Det tränar antal, att räkna ett föremål i taget och orden fler och färre. Svårare: be om två fler bananer än äpplen.

Åk 1-3: uppskatta summan och räkna växel

Välj tre varor och låt barnet avrunda priserna till hela tiotal innan ni går till kassan. Jämför sedan med kvittot.

Växel räknar barnet enklast uppåt från priset. Varan kostar 67 kr och du betalar med en hundralapp. Från 67 till 70 är 3, från 70 till 100 är 30, så växeln blir 33 kr. Betalar ni bara med kort fungerar samma fråga på kvittot: ”Om vi hade betalat med en hundralapp, hur mycket hade vi fått tillbaka?” Svårare: fem varor, eller priser med ören.

Åk 4-6: jämförpris och procent

Hyllkanten visar jämförpris, men låt barnet räkna själv först. Flingor i 750 g kostar 36 kr och i 500 g kostar de 27 kr. Vilken är billigast? Dela upp i bitar om 250 g. 750 g är tre sådana, så 250 g kostar 36 / 3 = 12 kr. 500 g är två, så 250 g kostar 27 / 2 = 13,50 kr. Den stora förpackningen är billigast. Kilopriset blir 48 kr och 54 kr, och det kan barnet kontrollera mot hyllkanten.

Rea-skyltar ger övning i procent. En tröja kostar 250 kr och har 20 % rabatt. 10 % av 250 är 25 kr, så 20 % är 50 kr, och tröjan kostar 200 kr. Att börja med 10 % och bygga vidare fungerar för de flesta procentsatser. Svårare: ”3 för 2”. Kostar en burk 15 kr betalar ni 30 kr för tre, alltså 10 kr per burk. Ni sparar 15 kr av 45 kr, en tredjedel, ungefär 33 %.

Matte i köket och när ni bakar

Förskoleklass: dela lika

Tolv kakor ska delas på tre tallrikar. Låt barnet lägga en kaka i taget på varje tallrik tills kakorna är slut, och räkna sedan: fyra på varje. Det är division, även om ingen kallar det så än. Svårare: 13 kakor. Vad gör ni med den som blir över? Räkna också högt när ni häller i mjöl: en deciliter, två, tre.

Åk 1-3: dubbla och halvera

Ta ett pannkaksrecept för fyra personer: 3 dl vetemjöl, 6 dl mjölk och 3 ägg. Fråga hur mycket ni behöver om ni blir åtta. Dubbelt blir 6 dl mjöl, 12 dl mjölk och 6 ägg. 12 dl är mer än en liter, och det är ett bra tillfälle att visa att 10 dl är 1 liter. Svårare: halvera receptet. Då blir det 1,5 dl mjöl, 3 dl mjölk och 1,5 ägg. Vad gör man med ett halvt ägg?

Åk 4-6: recept med bråk och decimaltal

Här kommer bråk och decimaltal in av sig själva: 3/4 dl socker, en halv tesked salt, ett recept för fyra när ni är sex.

Svårare: dubbla 3/4 dl socker. Två gånger 3/4 är 6/4, alltså 1,5 dl. Mer om bråk finns i artikeln om att lära ut bråk.

Matte i bilen eller på bussen

Förskoleklass: räkna vidare

Säg ”sju” och låt barnet fortsätta: åtta, nio, tio. Att börja räkna från ett annat tal än ett är ett steg många barn behöver öva på innan de kan lägga ihop tal utan att räkna från början. Svårare: räkna baklänges från 20, eller räkna två steg i taget: 2, 4, 6, 8.

Åk 1-3: siffror på skyltar och tänk på ett tal

Registreringsskyltar har två eller tre siffror. Lägg ihop dem: på ABC 352 blir det 3 + 5 + 2 = 10. Leta efter två siffror som blir tio tillsammans, så tränar barnet tiokamraterna. Svårare: vem hittar först en skylt där siffrorna blir exakt 15? Eller läs siffrorna som ett tal: hur många hundratal finns i 352?

Tänk på ett tal fungerar överallt. ”Jag tänker på ett tal mellan 20 och 30. Det är jämnt. Siffrorna blir 8 tillsammans.” Svaret är 26. Låt sedan barnet hitta på gåtor åt dig. Att formulera ledtrådarna är svårare än att lösa dem, och barnet måste kunna udda och jämna tal för att ge rätt ledtråd.

Åk 4-6: tid, sträcka och fart

”Det är 120 km kvar och vi kör ungefär 80 km i timmen. Klockan är 13:30. När är vi framme?” På en timme hinner ni 80 km, på en halvtimme 40 km, så 120 km tar en och en halv timme. Ni är framme 15:00. Svårare: ni stannar 20 minuter och äter. När är ni framme nu?

Matte med klockan

Förskoleklass: hela timmar

Knyt klockan till saker som händer: ”När den korta visaren pekar på sex äter vi.” Låt barnet säga till när det är dags.

Åk 1-3: halvtimme, kvart och hur länge till

Fråga ”hur länge är det kvar till …?” några gånger om dagen. Från halv fyra till fem är det en och en halv timme. Kvart i fem på eftermiddagen står som 16:45 på en digital klocka, så jämför de två sätten att visa tid. Svårare: fem minuter i taget, som tjugo över och fem i halv.

Åk 4-6: tidsskillnad över timgränsen

Svårare: skärmtid. 45 minuter om dagen i fem dagar blir 225 minuter. Hur många timmar är det? 3 timmar och 45 minuter.

Mattelekar med tärningar

Förskoleklass: se antalet direkt

Slå en tärning och säg antalet utan att räkna prickarna. Ett barn som ser fem direkt har kommit längre än ett barn som räknar ett, två, tre, fyra, fem. Spela sedan först till 20: rita 20 rutor i rad på ett papper, slå tärningen och flytta en knapp så många steg. Svårare: två tärningar som ni lägger ihop.

Åk 1-3: största talet och nedräkning

Slå två tärningar och bygg det största tvåsiffriga tal ni kan. Slår du 3 och 5 väljer du 53, inte 35. Störst tal får en poäng. Leken tränar positionssystemet, alltså att siffran på tiotalsplatsen är värd tio gånger mer. Svårare: tre tärningar och tresiffriga tal, eller att komma så nära 50 som möjligt.

Nedräkning från 50 tränar subtraktion. Slå två tärningar, lägg ihop och dra bort summan från det du har. 50 − 7 = 43, sedan 43 − 9 = 34. Först till noll vinner. De flesta drag kräver tiotalsövergång bakåt, och det är precis det många barn i åk 2 behöver öva på.

Åk 4-6: gånger och sannolikhet

Slå två tärningar och multiplicera. Med tre tärningar blir det ett pussel: bestäm ett mål, till exempel 16, och använd alla tre talen och valfria räknesätt. Slår ni 2, 5 och 6 går det med 2 · 5 + 6 = 16.

Vilken summa kommer oftast med två tärningar? Låt barnet gissa, slå 36 gånger och föra streck. Sju brukar vinna, och det finns en förklaring: sju kan bildas på sex sätt (1 + 6, 2 + 5, 3 + 4, 4 + 3, 5 + 2, 6 + 1), medan två och tolv bara kan bildas på ett sätt var.

Mattelekar med kortlek

Plocka bort knektar, damer och kungar. Ess är värt 1. Då har ni fyra kort av varje tal från 1 till 10.

Förskoleklass: högst kort vinner

Dela kortleken i två högar. Ni vänder ett kort var samtidigt, och den med högst kort tar båda. Svårare: lägst kort vinner, eller lägg korten 1 till 10 i ordning så fort som möjligt.

Åk 1-3: tiopar och plus-krig

Tiopar: lägg 20 kort med bilden upp. Ta två kort som blir tio tillsammans, alltså 1 och 9, 2 och 8, 3 och 7, 4 och 6 eller 5 och 5. Den som tar flest par vinner. Tiokamraterna är grunden för tiotalsövergången, så den här leken är värd att spela många gånger.

Plus-krig: vänd två kort var och lägg ihop. Högst summa tar alla fyra. Blir det lika, som 7 + 8 mot 6 + 9, vänder ni två nya. Svårare: minus-krig där skillnaden räknas, eller tre kort var.

Åk 4-6: gånger-krig och bråk-krig

Gånger-krig: vänd två kort och multiplicera. Här syns snabbt vilka tabeller som sitter. Den som kör fast på 7 · 8 kan läsa om multiplikationstabellen.

Bråk-krig: vänd två kort var och lägg det lägre kortet överst som täljare. 3 och 4 blir 3/4, 2 och 3 blir 2/3. Vilket bråk är störst? Barnet kan göra om till samma nämnare, 9/12 mot 8/12, eller tänka på vad som fattas till en hel: 1/4 mot 1/3. Båda vägarna ger att 3/4 vinner.

Roliga matteproblem för barn

De här problemen passar vid middagsbordet eller i bilen. Läs upp dem och låt barnet rita om det behövs.

1. Förskoleklass: Tre fåglar sitter på en gren. En flyger iväg och två nya landar. Hur många sitter där nu? Svar: 4.
2. Åk 1-3: En spindel har åtta ben. Hur många ben har tre spindlar? Svar: 24.
3. Åk 1-3: Jag är ett tal mellan 10 och 20. Jag är udda, och om du delar mig med 3 går det jämnt ut. Svar: 15.
4. Åk 2-4: I en hage finns höns och kaniner. Det är 5 huvuden och 14 ben. Hur många kaniner finns det? Svar: 2.
5. Åk 4-6: Fem kompisar tar i hand med varandra, alla med alla en gång. Hur många handslag blir det? Svar: 10, eftersom 4 + 3 + 2 + 1 = 10.
6. Åk 4-6: En bok och en penna kostar 110 kr tillsammans. Boken kostar 100 kr mer än pennan. Vad kostar pennan? Svar: 5 kr. Många svarar 10 kr, men då kostar boken 110 kr och allt 120 kr.

Fler sätt att angripa den här sortens uppgifter finns i artikeln om problemlösning.

När vardagen inte räcker

Vissa saker måste repeteras många gånger innan de sitter, som tiokamraterna och multiplikationstabellen. Där gör ett övningsblad eller ett spel jobbet snabbare. Jag byggde matteprov.se för att kunna skriva ut stenciler med precis de tal mina döttrar behövde öva på, och det är fortfarande det jag tycker bladen är bäst till.

• Förskoleklass och åk 1: övningar för förskoleklass med talraden och enkla plus och minus.
• Tiotalsövergång: additionsblad där första talet är 5-9 och det andra 1-10, och subtraktionsblad med 11-18 minus 1-10.
• Snabbhet: additionsspelet och multiplikationsspelet, där talen faller och ska besvaras innan de når botten.
• Tillsammans vid skärmen: öva matte tillsammans visar ett tal i taget i stort format, och ni väljer själva hur många sekunder varje tal visas.
• Huvudräkning: så tränar ni huvudräkning med strategier för varje årskurs.

En vecka kan se ut så här för ett barn i åk 2-3:

Dag	Vad ni gör	Tid
Måndag	Tiopar eller plus-krig med kortleken	10 min
Tisdag	Uppskatta summan i affären	medan ni handlar
Torsdag	Övningsblad med de tal som är svåra just nu	10 min
Lördag	Dubbla eller halvera ett recept	medan ni bakar
Varje dag	En klockfråga: hur länge är det kvar till …?	en minut