I åk 2 växer talen till 100. Barnen räknar plus och minus med tvåsiffriga tal i huvudet, tiotalsövergången ska bli säker och många möter multiplikation för första gången, oftast med 2:an, 5:an och 10:an. Här finns elva blad i den ordning de flesta lär sig, med facit till varje blad.
Plus och minus först, multiplikation sist. Ett klick laddar bladet i generatorn ovan, där du kan ändra antal tal eller välja andra tabeller.
Kursplanen samlar innehållet för åk 1–3, så skolor lägger upp åk 2 lite olika. Det här är vad de flesta klasser arbetar med.
I åk 2 brukar talområdet växa till 100, och många klasser går vidare mot 1000 under våren. Kärnan är att se tiotal och ental: 47 är fyra tiotal och sju ental. Barn som förstår det kan jämföra 58 och 85 utan att tveka.
Ett bra test är att räkna i tiosteg från ett udda ställe: 23, 33, 43, 53. Och baklänges: 91, 81, 71. Barn som klarar det har förstått att bara tiotalssiffran ändras.
8 + 5 började i åk 1. I åk 2 ska den gå utan att barnet räknar på fingrarna. Det behövs, för samma tanke kommer tillbaka med större tal: 38 + 5 är 38 + 2 = 40, sedan 3 till, alltså 43.
Ett barn som klarar 8 + 5 men fastnar på 38 + 5 har lärt sig svaret utantill men inte vägen via tiotalet. Visa sambandet: 8 + 5 = 13, så 38 + 5 = 43.
Blad: Tiotalsövergång inom 20 →De flesta klasser räknar plus och minus med tvåsiffriga tal i huvudet i åk 2, och väntar med uppställning till åk 3. En vanlig strategi är att räkna tiotal och ental var för sig: 34 + 25 är 30 + 20 = 50 och 4 + 5 = 9, alltså 59.
Minus med växling är svårare. 52 − 17 går bra i steg: 52 − 10 = 42, sedan 42 − 2 = 40 och 40 − 5 = 35. Låt barnet skriva mellanstegen. Det är inte fusk, det är matte.
Blad: Minus 0–100 med växling →Gånger brukar dyka upp i åk 2, och då som ett kortare sätt att skriva plus: tre påsar med fem kakor är 5 + 5 + 5, alltså 3 · 5 = 15. Barnet ska förstå det innan tabellen tränas.
2:an, 5:an och 10:an kommer först eftersom barnen redan kan räkna i tvåsteg, femsteg och tiosteg. Visa också att 3 · 5 och 5 · 3 blir lika mycket. Det halverar det barnet behöver lära sig senare.
Division brukar börja som att dela lika: 20 kakor på 5 barn. Barnet kan lösa det genom att dela ut kakorna, en i taget, eller genom att tänka ”hur många femmor är 20?”.
Blad: 2:ans, 5:ans och 10:ans tabell →Tiokronor och enkronor är tiotal och ental. ”Du har 47 kronor och glassen kostar 25. Hur mycket blir kvar?” Låt barnet betala och räkna växeln.
Säg ett tal, till exempel 7, och låt barnet fortsätta: 17, 27, 37. Sedan baklänges från 93. Det tar en minut och tränar precis det tvåsiffriga plus och minus behöver.
”34 plus 25. Trettio och tjugo är femtio, fyra och fem är nio, femtionio.” Säger barnet stegen hör du direkt var det går fel.
Hur många strumpor är fem par? Hur många hjul har tre cyklar? Sådana frågor visar varför gånger finns, långt innan tabellen ska sitta.